hmm... När jag var 12 år så träffade jag en polare som kommer från en musikerfamilj .. han spelade gitarr men hade ett trumset ståendes hemma hos sig ,så naturligt, iom att jag inte kunde ett shit om gitarr men gillade i den åldern att slå folk så blev det att jag fick inta positionen som trummis... lätt skitbra och vi var skolans coolaste kids... hehe tyckte vi iaf :P ... när jag fyllde 15 år så fick jag mitt första trumset av min kära mor... ett gammalt Rogers från 70-talet som det fast det var färgat i lila och med en helt vanlig färg som inte tålde vatten... cymbaler i stil med grytlock... ingen fröjd för öronen :S men vad brydde jag mig om hur det lät då... jag övade och övade till slut införskaffade jag mig ett dubbeltramp då jag inte riktigt hängde med på en fot till "Death – Scavenger of Human Sorrow"... hastigheten ökades och så gjorde även efterfrågan på trummisar... Jag gick nu i högstadiet ... Jag var med i en hel drös av skolprojekts-band... allt från metallica-covers till punk... en jävligt rolig tid i mitt liv där man tex skolkade för att kunna springa ner till det risiga trumsetet i musiksalen och banka fler märken i skinnen på dem till låtar som "Smells like teen spirit", "Sweet child of mine" , m.m.
Tiden gick och musikintresset växte mer o mer. Som 14 år kom jag även med i ett band som kallade sig för "Stainless steel"... tuffa snubbar och den äldste var hela 5 år äldre än mig... damn nu var vi på seriös nivå... Vi repade på "Musikverkstan" i Alvesta och detta band visade sig hålla ihop i 10 år.... damn vad vi har varit med om asså :P asså vilka minnen man har... om jag bara kunde räkna upp alla... shit asså.. andra bandnamn vi hade var Elohim, Mark Black och idag heter de Still i Wither..
Vid denna tid hade jag uppgraderat mitt gamla Rogerskit till ett tama Rockstar... 10", 12", 14", 16", bas 22"... ett jävla monster till kit... fasiken 3 hängpukor =)... så jäkla cool var jag... och cymbaler i mängder osså... förutom standarduppsättningen med hihat, ride och 2 crash så hade jag 2 china, 2 splash, 2 koklockor och en hemmabyggd gong-gong-liknande sak som lätt skit... hahaha men mängden var ju det som avgjorde hur bra man var =)
Efter 10 år så tog jag beslutet att hoppa av detta underbara band... det har ju alltid funnits en önskan om att lyckas med musik och att en gång kunna livnära sig på detta och när man börjar tvivla om saker och ting gällande musiken man skapar så måste man göra ett val.... jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att ni lyckas även utan mig grabbar och att ni en gång står på den där stora scenen nere på Wacken eller liknande och småtjejerna skriker så deras stämband blir glödheta efter er <3
...more to come...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar